”They (thresholds) are passageways, conduits, and connectors that connote transitioning, crossing borders, and changing perspectives. (…) Transformations occur in this in-between space, an unstable, unpredictable, precarious, always-in-transition space lacking clear boundaries.”*
Dwelling on Thresholds reflects upon different modes of living/being, how we feel in different rooms and whom we decide to share space with. It looks at collective dwelling and the increase of single households, now comprising 40% of Sweden’s total dwelling stock. With that said, how can we overcome a binary framing of the individual vs. the collective as dichotomous spaces of being?
From Concrete to Fabric:
The 30 m2 threshold curtain is made up of floor plans of all apartments I have lived in over the past 10 years, with textures and colour nuances reflecting levels of well-being, alienation and moods in-between. The accompanying publication investigates our constructed environment as well as modes of thinking and dwelling in ‘the common’.
* Gloria Anzaldúa
”They (thresholds) are passageways, conduits, and connectors that connote transitioning, crossing borders, and changing perspectives. (…) Transformations occur in this in-between space, an unstable, unpredictable, precarious, always-in-transition space lacking clear boundaries.”*
Dwelling on Thresholds speglar olika sätt att leva och vara på, hur vi upplever olika rum och hur vi bestämmer vem vi ska samvara med. Den ser på gemensamt boende och ökningen av ensamhushåll, vilka nu utgör 40% av det totala bostadsbeståndet i Sverige. Med detta sagt: Hur kan vi få bukt med en binär inramning av individen versus det kollektiva som dikotoma levnadsformer att existera inom?
Från betong till tyg:
Den 30 m2 tröskelgardinen består av planritningar av alla lägenheter jag har bott i under de senaste 10 åren, med texturer och färgnyanser som reflekterar olika grader av välbefinnande, utanförskap och stämningar. Den medföljande publikationen undersöker vår fysiska boendemiljö samt sätt att tänka och leva i ’det gemensamma’.
*Gloria Anzaldúa