My degree project challenges the status quo that seems to exist in the design of modern apartments, which is heavily influenced by the modernistic movement that flourished in early 20th century.
Modernists strived to create a just and equal society, by challenging the social order and the traditional hierarchical system. The architecture of the time reflected these ideals and ultimately resulted in simplistic and repetitive designs that often formed box like interiors with standardised furniture. Consequently, these designs are detached from the individualism of the inhabitants, forcing people to sit, sleep, dine and socialise in a predefined space in a prescribed manner.
My project is an artistic intervention to the BOX – the soulless interior of modern apartments. My aim is to explore alternative ways of existing within the box. I used my body extensively as a template in the design process, to create a symbiotic relationship between the interior and human body.
Mitt examensarbete utmanar status quo som förefaller existera i utformningen av moderna lägenheter, vilken är starkt influerad av den modernistiska rörelsen som blomstrade under tidigt 1900-tal.
Modernistiska arkitekter strävade efter att uppnå ett rättvist och jämlikt samhälle genom att utmana den sociala ordningen och det traditionella hierarkiska systemet. Arkitektur från denna tid återspeglade dessa ideal, vilket ofta resulterade i enkla och repetitiva gestaltningar i form av boxliknande interiörer och standardiserade möbler. Konsekvensen av detta har gjort att modernistisk design är frånkopplad individualism, vilket tvingar människor att sitta, sova, äta och socialisera i rum på ett förutbestämt sätt.
Mitt projekt är ett konstnärligt ifrågasättande av boxen – den själlösa interiören i moderna lägenheter. Jag har i mitt arbete försökt att skapa en symbiotisk relation mellan interiören och den mänskliga kroppen, för att på så sätt föreslå alternativa sätt att existera inne i boxen.