Master / CRAFT! Textiles
My biggest inspiration is the inevitable downfall of the urban landscape.
My degree project is a tribute to the disintegration of built environments, and the chaos and disturbance that it brings into the idea of what a city should look like.
An ode to the ruins that are witnesses to destructive social and economic systems and that tell the stories of the life that once inhabited them.
A comment and critique towards humanity’s way of ruining everything; the world that we live in and ourselves, destructive behaviours that we refuse to admit we have, and which we desperately try to hide. We polish the façades and fake our appearances in order to keep the illusion.
I am romanticising the imperfections and I take what is understood as ugly by the rules of aesthetics, make it beautiful, and put it on a pedestal.
This is a monument.
It is a façade, and an illusion.
A monument to the flaws.
Min största inspirationskälla är det urbana landskapets oundvikliga förfall.
Mitt examensarbete är en hyllning till sönderfallet av byggda miljöer, och det kaos och den oordning det skapar i föreställningen om hur en stad bör se ut.
En eloge till ruiner som är vittnen till destruktiva sociala och ekonomiska system och som berättar historierna om det liv som en gång bebodde dem.
En kommentar till och kritik mot mänsklighetens förmåga att förstöra allt; världen som vi lever i och oss själva; ett destruktivt beteende som vi vägrar erkänna att vi har och desperat försöker dölja. Vi polerar fasaderna och förfalskar våra utseenden för att upprätthålla illusionen.
Jag romantiserar det ofullkomliga och tar det som anses fult enligt estetikens regler, gör det vackert och sätter det på en piedestal.
Detta är ett monument.
Det är en fasad och en illusion.
A monument to the flaws.
